Faces.

 
Det ska finnas mellan 11 och 13 ansikten i den här bilden, jag hittar bara 11....
 

Saffransbullar med mandelmassa

Jag har bakat de godaste bullarna ever! Gjorde en sats igår och en till idag. Nu ska jag bara bjuda hit mormor och morfar och typ... alla andra så de får smaka!
 
Här är receptet:
 
Saffransbullarna:
 
15Og    Smör
5dl       Mjölk
5Og     Jäst
2dl      Strösocker
2krm    Salt
2 påsar Saffran (2 x O,5g)
14 - 15 dl Vetemjöl
 
Fyllning:
 
2OOg Mandelmassa
1OOg Smör
Rivet skal från 1 Apelsin
 
 

1. Smält smöret. Tillsätt mjölken och värm till fingervarmt, 37°. Smula jästen i en bunke. Häll lite av degvätskan över jästen och rör tills den löst sig. 
2. Tillsätt resten av degvätskan, socker, salt, saffran och nästan allt mjöl, spara lite till utbakningen. Arbeta degen smidig tills den släpper bunkens kanter. Låt degen jäsa övertäckt ca 40 min. 
3. Riv mandelmassan och blanda med smör och rivet apelsinskal. 
4. Gör bullarna som du vill ha dem. Alltså, snäckor, längd, som du vill... Jag gjorde vanliga som man rullar ihop och sedan skär i skivor. Låt jäsa övertäckta ca 30 min. 
5. Sätt ugnen på 250°. Pensla bullarna med uppvispat ägg och strö över mandelspån eller pärlsocker. (Jag använde pärlsocker..!)  Grädda mitt i ugnen 8-10 min. Låt bullarna svalna på galler.

 

 
 
 

Där stannar jag tills allting ordnat sig.

Jag vill verkligen ha en egen måne just nu.

Kan det vara sant?

Hopp om livet, mindre snorig och betydligt piggare idag! :)

Snorfestivalen fortsätter...

Alltså jag är fortfarande förkyld och snorig. Fan va bittert. Kommer knappt ihåg vart gymmet ligger. ;)
 
 

Fototräning

Har haft kameran i flera år nu, men har knappt använt den. Så idag har jag varit ute och "tränat"... :P
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

I'm straight

Idag har jag dessutom rockat rakt hår för första gången på länge! Men det är sjukt va tunnt det känns! :)
 
 
 
 
(super-myströjan är på, en av mina favorittröjor till vardags förut men den har blivit så jäkla stor! Så den åker oftast bara på hemma nu för tiden... ^^)
 
 
 
 
 
 

Förvirrat i personalpoolen

Min  ---> insändare <--- i Borlänge Tidning ligger överst på listan med flest lästa. Hahaha ^^
Det är verkligen helt otroligt att det får vara såhär. Ändå får "poolarna" över 2OOO:- extra i månaden just för att de "ska kunna vara flexibla med tider". Eeeeeh?!?!
 
 

Inte bara å gå å lägg sä!

Men jag fattar inte, varför blir jag inte trött?!
Nu har jag varit upp alldeles för länge igen, men jag vill inte ligga i sovrummet och bara stirra upp i taket i flera timmar...
 
Jag drömmer ju så jäkla mycket på nätterna, ibland känns det verkligen som att man varit ute på en löprunda istället för att ha sovit under natten. Helt sjukt.
 
Och nu har man ju lyckats bli hungrig igen. Suck....

När det är tyst.

Jag tycker det är skönt när det är tyst hemma på kvällarna. Att vara ensam och ha det alldeles tyst, bara höra klockan. Det är en sån kontrast emot dagarna när det låter överallt och man spelar musik och härjar.
Jag tycker såklart om det med! Men är jag ensam hemma på kvällen så brukar jag ha det alldeles tyst.
Få lite sinnesro. :)
 
 

Ventura

 

6 days

 
 
 
och där (ovan) kommer jag börja grina. Om de nu spelar den...
 
 
 
Om lite mindre än en vecka!!!!!
 
 
 
 

Ute 13 - 15e November!


.:.

 

Min ångest - och hur jag hanterar den.

Jag mår i överlag bättre nu för tiden än förut, det kan jag absolut säga. Jag känner mig allmänt gladare även om mörka hösten är här, och det är just mörkret som brukar påverka mig mest...
Men när jag väl får ångest så kommer den som en stor våg. Tsunami-size. Det är som att kastas bakåt in i en vägg, eller falla ner i vatten och bara sjunka och sjunka.
 
Men att vara förberedd är guld värt. När jag känner på mig att något är på gång, att det börjar krypa i kroppen, så gör jag först en check så jag har mina tabletter hemma/i närheten. Ja, alltså när jag får panikångest så finner jag en trygghet i tabletter, det kan jag erkänna. Men jag tar inte mer än jag ska, jag tar det jag vet att jag behöver. För paniken är outhärdlig, och den är onödig. Det är onödigt att jag ska springa runt i panik och försöka samla mig. Det går ju inte. Alla som haft/har panikångest vet att det inte riktigt fungerar att bara "sätta sig ner och tänk på nåt annat/nåt roligt". Då tycker jag det är bättre att jag tar min lilla tablett, sen vandrar jag runt i lägenheten tills jag känner att jag kan sätta mig ner. Ofta i sängen med två täcken och en filt, mest för att känna en tyngd ovanpå.
Jag vet inte riktigt varför men det känns tryggare. Jag provade ett bolltäcke hos Eva-Marie för ett par år sen, och det kändes jättebra. Men priset ligger mellan 5- och 7 OOO:- och det är lite för mycket pengar för min ekonomi.
 
Jag säger oftast till Mattias att jag "håller på och spårar lite", och vetskapen om att han vet är också lite betryggande. Behöver jag så släpper han det han håller på med och är med mig. Han säger inget heller, han bara finns, och det räcker. Det går inte så bra för min del att prata då.
 
 
En annan sak som fungerar mycket bättre än vad jag någonsin trott, är att bara acceptera det som händer.
"Nu är det såhär - nu får jag en panikattack, nu kommer jag inte undan. "
Ja, men då får den väl komma då.
 
Den kommer gå över, och jag kan fysiologiskt inte dö av den. Man dör inte av panikattacker. I tillräcklig affekt (alltså om du hyperventilerar för länge) kan man ju svimma, men svimmar du så tar ju kroppen över igen (eftersom hjärnan är utslagen, och därmed även din "upplevelse av ångest" eller vad vi skall kalla det) och systemet återgår till det normala.
 
Man kan jämföra med hur man inte kan ta livet av sig genom att hålla andan.
 
Man måste veta att panik är bara en känsla, det är inte en kroppslig skada. Man tror att man ska dö, men det är faktiskt tvärtom för kroppens del. Den lever mer, just då. Den skitlever faktiskt.
 
Men bara vetskapen om att den kommer gå över gör saken mycket lättare.
Men det är alltid obehagligt, rent ut sagt outhärdligt och fruktansvärt. Det är hemskt.
Men jag vet ju innerst inne att jag kommer må bättre, det värsta kommer vara över inom ett par timmar.
Jag kommer vara glad igen, säkert redan imorgon, men just nu får jag uthärda den här stormen.
 
 
Skriet - Edvard Munch
 
 
 

Shake it

Hundar som fotats när de ruskar av sig vatten. Hur roligt som helst kanske även när man inte är dretförkyld och nerbäddad?

Jag blir så förbannad....

Det känns inte alls lika bra nu att ha sparat 10 spänn på att köpa billigare hushållspapper. Fyfan är ju som silkespapper, kunde lika gärna snyta mig direkt i handen!!

Lätt att vara efterklok, nu blir det kvalitetspapper hädanefter!

Ja tack!




Dags att bli sjuk?

Fy vad ledsen jag blir när halsen börjar riva och hostan kommer. Fan, ska man behöva bli sjuk nu?? Hoppas att det är det här man har haft på känn ett par veckor så det i så fall kan bryta ut och så får det vara nog sen!

Jag är trött på att vara trött och halvsjuk!