Nothing
HBt var okej. blodtryck var okej.
Det är inget fel på mig!
Stopp!
Åter igen har jag halkat lite vid sidan av mitt spår, det är dags att ta hand om själen lite extra igen.
Jag finns inte till för att behaga alla andra, alla kan inte tycka om mig, alla kommer inte behandla mig väl även om jag försöker göra det mot dem.
Vissa människor förändras inte, så är det bara. Jag måste sluta vara så jävla naiv.
.:.
Sjukskriven? Icke...
1o.oo på Torsdag blir det VC för provtagning. Det känns bra att det händer något. Remiss skickad till psyk också, får se hur lång tid det tar. Det är så jävligt att vara sjukskriven som timvikarie, jag måste ha bokade pass om jag ska få sjuklön, men eftersom de alltid ringer på morgonen då? Nej, det räknas inte, även om jag de senaste veckorna fått jobba 5/7. Riktigt pissigt tycker jag, man får ju inte mindre ångest direkt.....
.: uppdate :.
Jag skriver främst för min egen skull här, såklart, men från och med imorgon kommer jag försöka vara lite mer aktiv på båda bloggarna..!
Imorgon ska jag också ringa VC så de får ta en titt på mig. Jag har haft hugg i bröstet sedan ca ett halvår tillbaka. Först väldigt sällan, men nu kommer de ofta. Jag antar att det kan ha samband med mitt övriga mående, jag har ju haft andra fysiska besvär som kommit av mitt dåliga psykiska mående. Men när det är bröstet/hjärtat så blir jag lite rädd, så det är lika bra jag talar med en läkare om saken...
.:.
Änglar finns.
Min mormor och morfar är två riktiga änglar här på jorden. Jag är MER än bombsäker på det!! <3
Antingen
Dränker man allt i sprit, eller så skiter man i det.
Att öppna en dörr som varit stängd.
Det är svårt det här med hur man ska bete sig gentemot vissa personer. Jag vill vara mig själv och mitt vanliga, snällA jag, men jag är så rädd för allt som kan gå fel. För det kan det göra. Det är jobbigt när man inte vågar litA på den andra personen som betett sig illa mot en förut... Alla förtjänar en andra chans, vissa en tredje eller faktiskt hur många som helst..! Men, orkar jag?
Hmmm detta är ett vaknade-nyss-mitt-i-natten-inlägg, men jag hoppas jag inte låter alltför flummig. Jag måste försöka somna om,imorgon blir en lång dag med mycket pyssel!
Jag är så sjukt trött på alla sätt och vis, när ska jag lära mig att jag inte är gjord av stål?? Egentligen om jag ska vara ärlig mot mig själv så borde jag kanske tillåtit sjukskrivning ändå ett par veckor.
Men nu beslutade jag mig för att fortsätta jobba. Jag vet att sommaren är säkrad och efter den blir jag (äntligen!!) konverterad och fast anställd!
Jag tänker försöka hålla ut. Pengar är den ständigt återkommande ångesten, och så har varit i flera flera år.
Men än är jag inte död! Jag tänker kämpa lite till, en dag i taget, så ska vi se att allt löser sig tillslut.
Jag vill inte vara otrevlig, jag är bara rädd.
Nu måste jag försöka somna om...
God natt
